Om ryggforsking

Sjukkassan lurar svenska folket
Ryggforskningen har inte stått stilla. Tyvärr har det inte kommit någon ny lika revolutionerande behandlingsmetod som autotraktion sedan 1973.

Forskarna är eniga om att den sköraste delen i ländryggen är disken. Man har nu en bra förståelse hur disken fungerar och hur den kan skadas och därför också hur diskskador skall kunna undvikas. Man vet också att åldersförändringar aldrig kan skada disken på det sätt som vi ser hos våra ryggpatienter. Tvärtemot vad sjukkassan och dess okunniga supportrar hävdar. Man bryr sig helt inte om vetenskap.
Se:
Nicolai Bogduk Clinical Anatomy of the Lumbar Spine and Sacrum
Fjärde utgivningen 2005 En översikt över 50 års ryggforskning.
ISBN 13 278-0-443-10119-9

1. Diskens anatomi

Disken som ligger mellan två kotor består av en vätskekärna omgiven av hopklistrade bindvävsfibrer (annulus fibrosus) som ligger i olika lager med motsatt fiberriktning. Ovanför och nedanför avgränsas diskarna av ändplattor som är tunna broskplattor som egentligen hör till kotorna.
Åldersförändringar leder inte till att diskarna blir tunnare som man tidigare trott. Tunnare diskar som man lätt kan ses på rtg visar att disken blivit skadad.

2. Diskskador
Diskskador uppkommer på två olika sätt och ger upphov till tre olika skadetyper
A. Disken kan skadas genom kompression t. ex om någon faller ner på ändan från hög höjd. Man får då en ändplattefraktur. Den kan läka men också ge upphov till att diskkärnan så småningom löses upp eller skjuts upp i kotan ovanför. Slutresultatet bli en kärnlös disk (se nedan)
B. Disken kan nötas sönder genom att den belastas upprepade gånger när patienten böjer sig framåt eller att en ögonblicklig mycket stor belastning sker i framåtböjt läge. Den vätskefyllda kärnan tvingas bakåt av belastningen och river sönder fibrerna antingen långsamt eller mycket snabbt.

3. Slutresultat blir olika beroende på hur disken skadas.
Upplöst tunn disk som saknar kärna. Uppkommer vid fall.

Inre skada utan diskbråck. Vid söndernötning, ibland akut

Diskbråck. Vid söndernötning, ofta akut

Det är inte alltid att MR kan avgöra vilken skada som föreligger. Finns det neurologiska tecken i form av känselbortfall eller svaghet talar det för diskbråck.

Det är viktigt att förstå att ischias i betydelsen utstrålande smärtor i benet kan föreligga vid alla dessa tre tillstånd.

4. Slutsatsen av forskarnas arbete med ryggar är att ryggvärk som inte beror på sjukdom uppkommer genom akuta skador eller långvarig felaktig belastning. Sjukkassans insisterande på att ryggvärk aldrig eller nästa aldrig beror på arbetsskador saknar vetenskapligt stöd. Det är ganska självklart att om diskarna är låga som de är i alla dessa tre fallen så blir ryggen instabil på den nivån. Vad jag inte beskrivit är de två bakre lederna mellan två kotor, de så kallade facettlederna.

Dessa leder blir också skadade när diskarna blir tunnare och kotorna därför kan röra sig onormalt mycket i olika riktningar. Skadorna yttrar sig bland annat i att det bildas benutskott runt ledernas kanter vilket senare i livet kan ge upphov till spinal stenos som uppstår genom att det blir för trångt för nerverna när det finns för mycket ben.

Det finns mer att säga om ryggdiagnostik
All smärta har ett ursprung. Normalt är att ursprunget inte en skadad nerv utan något annat, diskar, leder, muskler och ledband. Smärtan uppstår genom att smärtnervernas ändar stimuleras kemiskt eller mekaniskt, sådan smärta kallas nociceptiv.

Smärtor som uppstår djupt i mjukdelarna upplevs ofta på fel ställe, fellokaliserad smärta.

Sålunda om du har ishias dvs ryggsmärtor som känns ner i benet kan det vara smärtor som uppstått på normalt (nociceptivt) sätt genom att t.ex disken är skadad men hjärnan förlägger felaktigt en del av ursprunget till benet. Alltså fellokaliserad nociceptiv smärta.

Men du kan också har rotsmärta genom att ett diskbråck har skadat en nerv oftast på kemisk väg. Smärtan uppstår genom att själva nerven är skadad. Det är dock vanskligt att prata om rotsmärta om benet inte uppvisar känslobortfall eller svaghet. Även rotsmärtan upplevs felaktigt komma från benet.

Ishias kan alltså vara nociceptiv smärta fellokaliserad till benet eller nervsmärta också fellokaliserad tlll benet eller naturligtvis båda smärtsorterna på en gång.

Slutsats:
Men till sist hur skall man behandla ryggvärk? Hjälper kiropraktik?
Om jag svarar först på sista frågan: Anekdoter styrker att kiropraktik kan hjälpa vid akuta fall. Efter några veckor tycks det enligt flera källor inte finnas någon skillnad mot att bara avvakta.
Det logiska borde ju vara att reparera diskarna och återställa volymen så att instabiliteten försvinner. Jag känner inte till några sådana försök.

En komplikation som ganska nyligen beskrivits är att långvariga skador kan ge förändringar i nervsystemet.
Jan Lidbeck, smärtforskare i Helsingborg har nyligen skrivit om detta:
Centralt störd smärtmodulering
vid muskuloskeletal smärta Läkartidningen

Läkartidningen 2007 nr 41 sid 2959-64