onsdag 17 juni 2009

En stor konstnär kommer till Lund

Wagner var stor konstnär i kommunistiska Ungern och flydde 1956 och kom redan året efter till Lund. Som vanligt var M uppmärksam på människor som behövde hjälp och familjen hade fyra barn.

En dag när jag kom hem få sjukhuset var min nya radio och min bästa överrock försvunna. De var inte stulna, förstod jag snart, utan hade skänkts till familjen Wagner. Fast varför skulle M just ge bort mina saker!

Wagner själv var ständigt sur och arg. Från att vara omhuldad konstnär i det kommunistiska paradiset hade han blivit en okänd konstnär i Lund utan möjlighet att försörja sig på den nivå han var van. Fru Wagner anpassade sig snabbt. Hon hade oerhört lätt att lära språk och snart hade hon full tjänst som lärarinna Lund och barnen började trivas i skolan. Jag träffade inte familjen särskilt ofta utan fick alla rapporter genom M.

Herr Wagner däremot fortsatte att vara missnöjd och varje kväll när barnen lagt sig brukade han klaga en timme för sin fru när hon hade lagt sig. Det blev olidligt och fru Wagner skaffade öronproppar så räckte det att hon nickade glatt åt sin man, när han överöste henne med sina klagomål. Så en morgon kunde han inte väcka henne, han greps av panik och trodde att hon var död, han skakade om henne samtidigt som han skrek. Då vaknade hon till sist och satte sig upp och tog bort öronpropparna. Han förstod vad hon hade gjort under lång tid och packade tyst några nödvändiga målargrejer och lämnade hemmet.

Någon vecka senare kunde man se honom komma gående på Lunds gator med en liten japanska som gick en meter bakom honom och bar på staffli och målargrejer. Japanskans man skrev från Japan till fru Wagner och bad om ursäkt för att hans fru hade burit sig så illa åt.


Inga kommentarer: